• Nu ska du sluta gömma dig bakom meningslösa chattar och onåbara bloggar och sätta in denna debattartikel i din tidning.

    ”Massmedias okunnighet och brist på ansvarstagande.

    Anders Breivik är sinnessjuk och har förpackat sin sinnessjukdom i nationalism. Det är inte nationalismen som är intressant utan de personliga omständigheter, som utvecklat isoleringen och vanföreställningarna, allt från t ex ”krav hemifrån”, ”sexuellt våld i hemmet” etc. t o m dataspelandets betydelse.
    Det utrymme han får nu saknar relevans i ärendet och inspirerar/mobiliserar svansen att fullfölja hans idéer. Det är fullständigt självklart, i Breiviks perspektiv, att han vill vara friskförklarad och att hans näring är att någon gång upphöjas till folkhjälte. Redan när han fattade beslutet om sin plan, valde han döden/martyrskapet och han sitter nu i rättssalen ”på Guds högra sida” och hånar ”de ynkliga människorna som bara är redskap för högre mål”. Breivik är upphöjt död.

    Mitt i detta ställer världen upp som megafon och metabudskapet är:
    ”Varför skulle man inte göra det, nu när man har möjlighet att möta Guds son”.
    Själva formen, upphöjandet, blir i sig ett mål som inspirerar allt fler i utanförskapet, som inte finns, inte syns, inte är efterfrågade. Massmedia bekräftar  Breiviks egen bild av att vara Guds son och ger honom den status som många därute inte reflekterat över, men som nu plötsligt står som ett alternativ. Dagligen och stundligen mejslas Breiviks instruktioner ut om vad han borde gjort och vad som inte är avslutat, en ren manual till efterföljare och som Leif Silberskij korrekt formulerade det, ”helt saknar relevans för skuldfrågan”.

    Journalisters märkliga självbild över sin förmåga värdera allmänintresset måste förändras. Hela spektrat av kompetens, från beteendevetare till jurister måste blandas in för att hjälpa till med att skilja på allmänintresset och och det allmänna intresset (av skvaller). Ambitionen att sälja tidningar för att tillgodose sensationsjournalistiken har nått sin yttersta gräns. Bara det faktum att hängas ut med namn och bild, som ett oavslutat mål för Breiviks ”reningsbad”, borde ha mobiliserat så mycket empati att massmedia avstod. Många kommer att se sig över axeln en extra gång resten av livet, efter att ha blivit uthängda. Men nu har rapporteringen blivit självgående och utan hämningar och kontroll.
    Utan de hämningar och den kontroll som Anders Breivik själv hade behövt.

    Avsluta allt rakt av och åk hem.”


    Hälsningar
    Alf Carlsson

  • Stefan Löfvén har nu slutat lyfta på ögonbrynen eller vifta på öronen till svar, utan talar klartext. Det innebär att det parti som äger varumärket ”Socialdemokratin”, nu har påbörjat sin vandring ner i källaren, där det hör hemma, d v s det varumärke man skaffat ensamrätt på. Löfvéns skepp skulle flaggas med en sjörövarflagga och inte den stolta socialdemokratiska fana som målats i Ådalens blod.

    I ett inlägg i DN Stefan Löfven och Magdalena Andersson, skriver man att får vi bara jobb, så ordnar allting sig, Sen smetar man ut det i en osammanhängande sörja över tidningspappret. Då blir plötsligt allt så uppenbart. Detta högersosseri, detta arbetsgivarteam befinner sig i samma system som högern. Man saknar helt visioner, man använder samma inskränka raster och man hyllar t o m högerns svältpolitik.

    Det är anmärkningsvärt. Det är t o m mörkare och mer avintellektualiserat än vad jag befarade och precis så talanglöst grovhugget som man kan förvänta sig av en betongsosse, som doppat tån i arbetslivet och sen rullat runt i salongerna som en andrestyrman över arbetarna.

    ”Sveriges största tillgång är invånarnas arbete.”
    Vem är Sverige och vem är invånare?
    Jo, i denna aningslösa och inskränkta värld är Sverige ägarklassen, arbetsgivarna och politikerna d v s ledarskiktet.
    Invånarna är arbetare, arbetslösa, sjuka, understödstagare etc. de medellösa, som i hög grad lever ur hand i mun. Med sina 150 000:- löner är Löfvén/Andersson ingenting av detta.
    ”Vi socialdemokrater har ibland varit för dåliga på att betona människors eget ansvar för att göra sig anställningsbara, skriver Stefan Löfven och Magdalena Andersson.”
    Vad är det man skriver? Jo, man skriver att folk är för lata. På samma sätt som högern lägger man ansvaret på de enskilda medborgarna för att man saknar jobb, vilket i sin tur är samma sak som att stödja högerns svältpolitik, vilket bekräftas längre ner ”Men en sak har regeringen lyckats bra med, och det är att respektera budgetreglerna, vilket vi vill ge dem beröm för.”
    Att ”respektera budgetreglerna”, det är väl inte det som saken handlar om. Det handlar om den största omfördelning av resurser i modern tid, med utförsäljningar av vår gemensamma egendom. Det handlar om konsekvenserna av ideologin, det handlar om Ola Salsten och dubbelmoralen, Sofia Arkelsten och bostadsmarknaden, Peder Pråhl, Filipa Reinfeldt och utförsäljningen av välfärden, Christian Clausson och ockret kring köttgrytorna, Bertil Villard och det moraliska förfallet,  Thomas Bodström och korsförlamningen mellan högersossar och näringsliv och Björn Rosengren politikerflocken som ansluter sig till det ansvarslösa och inkompetenta ledarskapet etc, etc,etc.
    I Löfvén/Anderssons dekokt blir detta till ””Vi socialdemokrater har ibland varit för dåliga på att betona människors eget ansvar för att göra sig anställningsbara”. Och då tänker man INTE på Henrik S Järrel. Nej man tänker på ARBETARNA. Den flock som ska se till att salongerna tapetseras, att konjaken serveras, och att maten serveras från vänster, eller om den är upplagd på tallriken, från höger.

    Fattas jag arbete?
    Nej, jag arbetar från 7.00-24.00.
    Jag fattas LÖN. Jag deklarerade 2011 för 750:- i total årsinkomst, saknar lön, pension, A-kassa och socialbidrag och lever på min fru. I detta sinnesjuka land är jag inte ens registrerad arbetslös eftersom jag inte står till arbetsförmedlingens förfogande och måste därför betala full akasseavgift till en A-kassa som inte betalar ut ersättning, även om jag skulle stått till förmedlingens förfogande. 29 år på SJAB och en av företagets mest kvalificerade medarbetare, som helt oavlönad har stoppat blodflödet i SJAB till ett värde för egen del på minst 50 miljoner kronor och avskedad av en politisk domstol och en debil advokat. 750:- i deklarerad årsinkomst jämfört med Jan Forsberg som var den som orsakade SJABs blodstörtning, som lyfter 10-tals miljoner för besväret.  Jag fattas tro på rättsstaten och jag fattas tro på kompetensen som framkomlig väg, till förmån lojalitet. Jag fattas tro på annat än nepotismens och arvets stabila väg mot stagnationen.
    750:- i årslön och Löfvén/Andersson har inte halva min kapacitet tillsammans. Jag blir helt enkelt avskedad därför att AD:s ledamöter och min egen advokat är för dumma i huvudet för att begripa sammanhangen. Samma dumhet huserar inom socialdemokratin och den gamla statsmakten.

    Jag träffar ungdomarna i byn. Man hänger uppgivet, sms:ar flitigt, snackar och dräller. Fattas man arbete? Gör man sig inte tillräckligt tillgängliga för de arbete som inte finns? Vad är det för förbannat skitsnack det nya socialdemokratiska ledarskapet försöker hitta på, annat än anpassa sig till högerns ståndpunkt i jakten på medelklassens väljare?
    Många har sökt 50, 100 jobb och i bästa fall fått svaret ”tack för visat intresse”. Vad menar Löfvén/Magnusson/Reinfledt/Borg/Björklund/Lööf – (alla med löner mellan 100 000-150 000:- i månaden), var går gränsen för att göra sig tillgängliga? Vad är det överhuvudtaget för en sinnesjuk, talanglös och cynisk formulering från folket med silversked och vars ambition inte är någon annan än att skjuta ansvar ifrån sig?
    Nej, ungdomarna fattas inget arbete överhuvudtaget.
    Man fattas hopp och framtidstro. Man lever i 1920-talets Tyskland, som en följd av det inkompetenta ledarskapet och aldrig har det väl framstått som tydligare än i Löfvén/Anderssons fullständigt talanglösa och salongsfähiga inlägg och bristen på både analys och vision.

    Man tar inte bara jobben från människorna genom den systematiserade överflyttningen av pengar från produktivitet till kontraproduktivt, man tar framförallt hoppet ifrån människorna.

    Socialdemokratin, av tystnaden uppblåsta ballongen, har nu börjat med en rejäl läcka i fören. Katastrof räcker inte för att beskriva debaclet.

    Många beslut fattas redan utanför den demokratiska ordningen genom privatiseringar och förflyttning av makt från det gemensamma öppna, till det privata slutna. Gränserna mellan kriminalitet och politik suddas ut. Det finns bara ett sista flämtande hopp om att eventuellt kunna återupprätta den parlamentariska demokratin och det är Vänsterpartiet, ett enda parti som talar fördelning, kvalité, människovärde och självförverkligande. Ett enda parti som inte ser människan som en produktionsenhet i ett system. Jag skriver eventuellt, för det är verkligen eventuellt. Ekonomiskt befinner sig Sverige redan i inbördeskrig, inklusive militärliknande brottslighet.

    Sveriges största tillgång är rent vatten, hög luft och en 100-årig tradition av parlamentarisk demokrati, yttrandefrihet och föreningsrätt. Tillgångar som varit under attack under många år och som håller på att fasas ut. Vilken sida Löfvén/Andersson står på i denna utfasning är nu klarlagd.

    ”Sverige” och ”dess invånare” är i ett vänsterperspektiv samma sak, men i ett Löfvén/Andersson-perspektiv två skilda storheter. Det är skillnaden.

    (Det är t o m så debattartikeln är en upprättelse åt Håkan Juholt, som trots sina personliga brister ändå försökte anlägga ett ideologiskt perspektiv.)

  • Skolfrågan.

    (http://www.ur.se/Produkter/165327-Varldens-basta-skitskola-Dropouts

    Till Utildningsradion 20120823
    Public Service har producerat ett enormt viktigt dokument i
    skoldebatten om vinst i välfärden. Materialet behövs i den politiska
    debatten och då begränsar ni materialets åtkomst??

    Var har ni fått det ifrån att ni avgör vem som ska få låna materialet?
    Det är gjort på licenspengar och tillhör naturligtvis hela svenska folket.

    Upplys mig och gör det väldigt noga, för detta material ska vara helt
    fritt tillgängligt för alla, dygnet runt utan mellanliggande
    inloggningar, innan jag är färdig med frågan.

    Alf Carlsson)

    Av någon idiotisk anledning lägger public service upphovsrättsliga aspekter på ett utbildningsdokument, som dessutom blottlägger den politiska enfalden i politiken. Vissa länkar stämmer därför inte längre.

    Den först citerade länken är en intervju med en skulpolitiker i Kungälv som är partikamrat med Ola Sahlsten. En socialdemokrat som inte låter sig intervjuas i programmet och som stulit 400 miljoner för ett av skolverket starkt kritiseratat skolbolag, Baggium.

     

    Ur världens bästa skitskola.

    Från 12.10 …(hänvisar var i programmet intervjun görs).
    Kungsbackas kommunalpolitiker: Maj-Britt Rane Andersson:

    ”Alla ska ha rätt att gå i skolan och då tycker jag att man gemensamt ska betala för skolan. Då tycker jag inte att enskilda personer, företag eller andra ska tjäna pengar på skolan. Det är inte meningen med skolan att man ska ta ut vinst och sätta på sitt eget bankkonto.

    Från 26.00 …

    Förslag om att ge mer pengar till de kommunala skolorna.
    Kungsbackas kommunalpolitiker: Maj-Britt Rane Andersson:
    Dom borde användas;
    1. till att öka antalet lärare/pedagoger,
    2. För det andra till max 15 barn i barngrupperna,
    3. Elevpengen ska höjas med 2 000:- rakt över…
    och det är det förslaget jag har lagt i nämnde, 44 miljoner.

    -Det är nästan samma summa som Ola Salsten och hans kompis tjänat in!
    Maj-Britt Rane Andersson: JA, MEN DET ÄR INTE RIKTIGT SAMMA PENGAR, SER DU (”ser du”, klassiskt maktspråk.), nä…
    -Det är Olles pengar?
    Maj-Britt Rane Andersson: Ja, och detta är mina, kommunens pengar.
    (Dumheten är så integrerad i det socialdemokratiska tänkandet, att man inte ser ens de enklaste orsakssammanhang.)

    MEN DET ÄR INTE RIKTIGT SAMMA PENGAR, SER DU. Ingen mening formulerar den socialdemokratiska enfalden effektivare, än Maj-Britt Rane Andersson.

    Se gärna hela programmet om skolan. Där finns alla svaren, utom systemets självgående målsättning. Se under punkten utbildning.

    Kärnkraften

    Blocköverskridande överenskommelse. (Gjordes visserligen vid folkomröstningen, men det behövs nya, hela tiden, om och om i gen för att föda nya politiker, om och om igen).

    Vapenexportpolitiken
    Göran Persson och Carl Bildt har det mesta gemensamt.
    Stefan Lövdén: Vi måste exportera till diktaturer för att kunna försvara demokratin.

    Pensionen
    AMF-pension och det fria valet att inte välja. Då väljer Moderaterna och Socialdemokraterna åt dig och flyttar dina pengar till finansmarknaden. 20 miljarder på 2 månader, 1/5-del av dess värde. Du väljer en lågrisk. som socialdemokraterna och moderaterna gör till högrisk.

    Pensionssystemet
    De som konstruerade dagens pensionssystem, där vi systematiskt har inbillats att vi kan påverka vår pension genom ”det fria valet”. Själva har man naturligtvis ingen som helst tanke på att dela konsekvenserna av sina egna beslut. (Personligen har jag aldrig öppnat det rosa kuvertet, eftersom bedrägeriet var alldeles för uppenbart).

    (Listan på varför man ska rösta på socialdemokraterna och inte moderaterna, kommer att revideras ytterligare.)

    Jag kan dock inte garantera att jag kan toppa den erbarmliga och obegränsade dumhet som ligger i formuleringen:

    ”MEN DET ÄR INTE RIKTIGT SAMMA PENGAR, SER DU.

    För jo du, Maj-Britt Rane Andersson. Det är precis samma pengar och det är precis samma sanning som att vi aldrig kommer åt dom med hjälp av vare sig moderater eller socialdemokrater. Det är grisfest på djurfarmen och man sitter vid samma bord.

    Nej, vi måste ha lite rock på detta.

    Två nya socialdemokratiska grisar visar sitt tryne:

    GÖRAN FÄRM (S)

    OLLE LUDVIGSSON (S)

    Europaparlamentariker

    Dessa två helidioter lyckas med konststycket att dels förklara att bonussystem kan belöna fel beslut och dels att det ska finnas kvar. Det finns absolut ingenting som visar att ett företag, ett land eller en värld fungerar bättre p g a att man lyfter in bonuslöner i något system. Det är precis tvärtom. Det är bara, helt och uteslutande ett ryggkliarsystem och korsbefruktade nätverk som triggar systemet och etablerar psykopaterna som den nya överklassen. Det har ingenting med framgångar i företaget att göra.

    Detta vet ALLA. Ändå sitter två socialdemokrater i EU och tala om att det ska regleras, inte avskaffas. Vilket stöd har man för det bland sina medlemmar?

    Svar: INGET ALLS.

    Detta är inga socialdemokrater. Det är pampar som lever sitt helt egna liv inom den socialdemokratiska högern.

    Det tar aldrig slut. Fler grisar som tappat sin ideologiska styrning.

    Per Nuder fortsätter att ta ut statsrådspension, trots intäkter på 14 miljoner.
    Vilket djävla svin. Även om han, likt ett Bertil Vilard, ”följt gällande regler”, så handlar detta om beräknande, spekulativa svin som utnyttjar sin position på småfolkets bekostnad.
    Rösta på socialdemokraterna?

  • Folkhemmet 15.04.2012 36 Comments

    Anders Breivik är sinnessjuk och har förpackat sin sinnessjukdom i nationalism. Det är inte nationalismen som är intressant utan de personliga omständigheter, som utvecklat isoleringen och vanföreställningarna, allt från t ex ”krav hemifrån”, ”sexuellt våld i hemmet” etc. t o m dataspelandes betydelse.
    Det utrymme han får nu saknar relevans i ärendet och inspirerar/mobiliserar svansen att fullfölja hans idéer. Det är fullständigt självklart, i Breiviks perspektiv, att han vill vara friskförklarad och att hans näring är att någon gång upphöjas till folkhjälte. Redan när han fattade beslutet om sin plan, valde han döden och han sitter nu i rättssalen ”på Guds högra sida” och hånar ”de ynkliga människorna som bara är redskap för högre mål”. Breivik är upphöjt död.

    Mitt i detta ställer världen upp som megafon och metabudskapet är:
    ”Varför skulle man inte göra det, nu när man har möjlighet att möta Guds son”.
    Själva formen, upphöjandet, blir i sig ett mål som inspirerar allt fler som inte finns, inte syns, inte är efterfrågade. Massmedia bekräftar  Breiviks egen bild av att vara Guds son och ger honom den status som många därute inte reflekterat över, men som nu plötsligt står som ett alternativ. Dagligen och stundligen mejslas Breiviks instruktioner ut om vad han borde gjort och vad som inte är avslutat, en ren manual till efterföljare. Som Leif Silberskij korrekt formulerade det, ”helt saknar relevans för skuldfrågan”.

    Journalisters märkliga självbild över sin förmåga värdera allmänintresset måste förändras. Hela spektrat av kompetens, från beteendevetare till jurister måste blandas in för att hjälpa till med att skilja på allmänintresset och och det allmänna intresset (av skvaller). Ambitionen att sälja tidningar för att tillgodose sensationsjournalistiken har nått sin yttersta gräns. Bara det faktum att hängas ut med namn och bild, som ett oavslutat mål för Breiviks ”reningsbad”, borde ha mobiliserat så mycket empati att massmedia avstod. Men nu har rapporteringen blivit självgående och utan hämningar.
    Utan de hämningar som Anders Breivik själv hade behövt.

    Frågan som alltmer försvinner i nyhetstorka och sensationsjournalistik är frågan om allmänintresset. Ska man visa en bild eller inte? Ska man visa en text eller inte.

    Den nu aktuelle norske massmördaren, som korsriddarnas främste martyr, är en fullständigt sinnessjuk människa. Det behövs inga luntar av utredningar som bevisar att han inte är det och lika många som berättar att han är det. Han är sinnessjuk per definition och skulle hans diagnos inte passa in, så gör vi helt enkelt bara en ny, med honom som utgångsläge.

    Vilket allmänintresse finns för massmördaren? Vad ska vi lära? -Ingenting, naturligtvis.
    Är orsaken till hans sinnessjukdom ett incestuöst förhållande till mamman?  -Men det kan vi redan. Ett sådant förhållande är inte bra i alla avseenden.
    Är orsaken att han vill rena rasen? -Där är vi klassetta genom Hitler.
    Får han plats i en etablerad diagnos? -Det får väl ett antal doktorander bråka om några livstider och i tysthet.

    Det finns absolut ingenting att lära av detta ärende. Den ende som har utbyte, i meningen att äntligen få betyda något, är massmördaren själv. Hans liv är medvetet avslutat genom martyrskap, men han har placerat sig i historieboken och betraktas som en superstjärna av andra som imponerat och avundsjukt ser vilken sprängkraft ”hans kamp för det rätta” har.Det finns inget som helst allmännintresse i detta.

    Massmördaren har med råge uppnått sitt mål. Hans teser och idéer skulle ruinerat vilken reklambudget som helst, men massmördaren betalar ingenting för sin stjärnstatus och sin spridning av ”sanningen”. Han bara skrattar och njuter, död som han är, placerad på Guds högra sida.

    Historierna om massmördaren, vad han tycker, vilka krav han ställer, vilka ideal han hyllar har istället ett allmänt intresse AV SKVALLER. Det väcker känslor, det drar till sig läsare, lyssnare och man frossar i dödsstraffet eller hyllar sig själv för sin humanism

    Massmedias uppföljning av den norske massmördaren, är aningslös (smitta), hänsynslös(mot de mördade barnens anhöriga) och en fruktansvärt polariserande journalistik, där det allvarligaste ligger i det nya massmördarembryot.

    Däremot har historien om den ensamstående mamman som asar upp sitt barn kl.5, sätter henne halvsovande i cykelstolen på väg till dagis, arbetar i dåligt betalt jobb, hämtar ungen kl 18 och fattas pengar de sista dagarna i månaden ett extremt stort allmänintresse, som vi skulle kunna göra något åt.
    Men tyvärr har det inget allmänt intresse och säljer inga tidningar.

    Jan Helin, Aftonbladet.

    Här, mitt i ansiktet och som en rapportering i den egna tidningen, berättar massmördaren om sina förebilder. Två stycken halvfigurer, som lyckats svänga ihop en världsbild liknande massmördarens, men på mycket lägre nivå.
    Vilken betydelse hade massmedias rapportering om dessa idioter? Istället för att bara stoppa ner dom lugnt och fint i en cell för evig förruttnelse, så berättas historierna. Definitivt inte för att avskräcka eller skapa insikter med bestående värden. Tvärtom är det dessa människors yttersta belöning att bli sedda.

    ”En mycket viktig publicistisk uppgift att publicera massmördarens motiv”, säger Jan Hellin på Aftonbladet.
    Varför?

    Jan Helin:
    ”Jag håller inte med dig. Det är tvärtom en mycket viktig publicistisk uppgift att förklara Breiviks motiv och på vilken värdegrund det vilar. Det har vi gjort med andra terrorister såsom Taimour Abdulwahab och nu senast Mehr i Toulouse. Jag ser ingen anledning att göra någon skillnad med Breivik.”
    -Helin motiverar rapporteringen med att den gjorts i andra sammanhang. Det är samma argumentation som exporterar vapen till Saudiarabien. Personlighetstypen som bär på den argumentationen beskrivs förtjänstfullt av Tage Danielssons arvtagare.

    ”Det är tvärtom viktigt för insikten om att detta handlar om politisk terrorism.” säger Helin.
    -Nej, det handlar inte alls om politisk terrorism. Det handlar om sinnessjukdom som förpackats och kommer att förpackas, beroende av hur massmedia ger dom utdelning. Och DET gör Helin, inklusive Mangs och Lasermannen, som inspirerat Norges massmördare.

    Om att publicera fascisthälsningen.
    Men så länge majoriteten tycker att det är obehagligt med en sådan hälsning och jag får kritik för att publicera den så kan jag leva med världsordningen, säger Helin.

    -Men det handlar ju för fan ALDRIG om majoriteten. Det handlar ju om den lilla extrema grupp som triggas av hälsningen. Helin blir deliveryboy till helvetet.

    Om massmördarens bilder på sig själv.
    ”Men ska jag vara självkritisk tycker jag att vi använde de bilderna några dagar för länge i början.”

    - Jaså, varför det? Helin svarade själv på riskerna med publiceringen, men är fortsatt oförmögen att binda hop sina tankebanor.

    Kommentar från Malin Varför kallar de svenska tidningarna inte Brevik för terrorist? Det känns lite konstigt med muslimska terrorister och kristna massmördare. Jämnlikhet tack!

    Jan Helin:
    Jämlikhet vet jag inte om det är ordet. Men jag håller med dig. Breivik är en terrorist och bör beskrivas som en sådan. Det är vår policy att kalla honom så.
    -Massmördaren kommer aldrig någonsin att upphöjas till terrorist, liksom frågans muslimska massmördare aldrig kommer att få någon högre status än deras handlingar.

    -Nej, Jan Hellin. ”Jämlikhet” var inte ordet. (Kommentaren är inget annat än maktspråk och samma låga nivå som präglar din argumentation. Men en ”Malin” äger, hyperkompenseringen och felstavningen till trots, en betydligt större ideologisk intelligens i frågan än vad du gör. Just användandet av maktspråk är besläktat med samma brist på empati, som beskrivs under ”Skavlan” nedan. )

    ”Deletknappen” i norsk media?
    Publicistiskt tycker jag inte att det är försvarbart. Personalisering av nyheter må vara en trend. Nyhetsvärdet i rapporteringen av den viktigaste rättegången i vår tid bör står över sådana trender tycker jag.

    -Vad Jan Helin säger är att massmedias bedömning ska stå över den enskildes bedömning. Detta är långt ifrån den viktigaste rättegången i vår tid. Min rättegång i AD är oändligt mycket viktigare eftersom den genomfördes av en politisk domstol som täppte igen käften på ett helt företag. Vad är rättegången mot en enskild sinnessjuk, mot en politisk rättegång som ändrar hela agendan på en arbetsmarknad?
    Så vad yrar Helin om?

    Alltså, ärligt, vad är medias uppfattning om samhällets behov av att få veta hur massmördaren reagerar under rättegången?

    Hellin: ”samhällets behov av att förstå ett så bottenlöst vidrigt terrorattentat som det Breivik utför är viktigt menar jag.”

    …därefter väljer AB att ta in ett gäng hyllningar till journalisterna och lite indignationsfrågor om att visa/berätta allt. Meningslöst dravel.

    Jan Helins svar på frågan VARFÖR. är DÄRFÖR, samtidigt som hans tidning publicerar två inspirationskällor som AB tidigare levererat under ”allmänintresset”.

    Jan Helin och andra aningslösa mediafigurer. Ni bär ett stort, för att inte säga avgörande ansvar för att ni ger massmördaren i Norge stjärnstatus. Inte hos mig, inte hos majoriteten, men hos nästa hjälte som söker stjärnstatus.
    DU, Jan Helin, kan i historiens backspegel och utan någon som helst tvekan, sätta dig på den anklagades bänk för anstiftan till mord.
    Jag behöver i min bevisföring inte gå längre än hit.

    Och frågan till massmördarens PR-avdelningar som Helin inte ville besvara på chatten:
    Gudrun Schyman brände 100.000:- i Almedalen för kvinnolöner och motiverade det med att det hade varit dyrare med en annonskampanj.

    Hur mycket skulle det kostat den norske massmördaren att finansiera den publicitet ni ger honom? (Ett absolut viktig forskningsuppdrag att ta reda på det).

    Den frågan besvaras naturligtvis inte. Man är så långt inne i skiten att det inte längre går att backa, och alla motiverar sin närvaro med alla andras närvaro, medan massmördaren skrattar hela vägen till banken och hans offer rinner bort i glömska och evig förnedring.

    Tack, Jan Helin.

    2012.04.17

    Svar till Jan Helin – på rak fråga.
    ”Om vi berättar för ingående om Breiviks försvar så riskerar vi att… ja, vad riskerar vi?” @JanHelin om #Breivik http://bit.ly/Jx8QJN

    Breivik är ingen *terrorist. Han är inte ens ond. Han är bara en fullständigt sinnessjuk massmördare, som har valt extrema idéer som en förpackning till sin omnipotens och narcissism. Det massmedia gör, är att man ger honom utrymme att presentera sin förpackning, som kan inspirera andra att välja samma förpackning, som i sin egen logik, beroende av individens sjukdomhetsgrad och skicklighet, kommer att ge uppföljare. Breivik är redan död. För honom skulle tystnaden och ointresset vara det värsta straffet. När han nu sitter i rättssalen, så sitter han på Guds högra sida. Många osedda och många hopplösa väntar på att få betyda något för någon. Massmedia är den yttersta bekräftelsen på betydelse och du Jan Helin, visar vägen till en plats i ljuset.

    *Terrorist är en slaskdiagnos utan innehåll. Det enda man vet är att terroristen för den ene, är hjälten för den andre. En enskild kan aldrig vara terrorist, utan det krävs en organiserad grupp, med beslutshieraki typ Israels Sternligan, som mördade Folke Bernadotte. Israels svar på den terrorn var att instifta ett pris för förtjänstfullt arbete som haft betydelse för staten Israels fortlevnad. Priset är döpt efter terrorgruppen/hjältarna: Sternpriset. En annan mördare som skulle kunna kallas terrorist, med tanke på hans politiska motiv är Yigal Amir, som fick livstids fängelse, men som lever i högsta välmåga, har gift sig och skaffat barn i fängelset och där de ortodoxa kräver hans frigivning.

    Men du vågar inte ta debatten, utan gömmer dig bakom chattar som fördelar frågorna i något slags jämviktsläge eller hänger ut lite rubrikdebatt på twitter.

    forts.

    Skavlan.

    Här beskrivs Skavlan som mål. Skavlan kommenterar inte. ATT han inte kommenterar blir en nyhet i sig, men varför i helvete ska han kommentera en idiots reflektioner för att fylla spaltutrymme i på Aftonbladets PR-redaktion för Breivik?
    Hade jag varit Skavlan, så hade jag börjat titta över axeln. Budskapet är tydligt från Beivik. ”Skavlan är ett mål”. Aftonbladet ser till att det blir allmänt känt.

    Men kan man då inte förvänta sig att den empati, som står som sin totala motsats i massmördare Breivik, ska kunna återfinnas i stugvärmen på Aftonbladet? Ska man då inte kunna förvänta sig att ”journalisten” istället för att återge något oreflekterat i någon slags journalistisk hederskod om att allt ska fram, sätter sig in i Skavlans utsatta position och undviker att skriva om det?
    Jo, självklart.

    Men vad ska vi då LÄRA OSS, vilket är mantrat varpå hela bevakningen vilar?
    -Ingenting. Vi lär oss absolut ingenting av att veta att just Skavlan också är ett mål.

    Men är då Breiviks bristande empaiti sämre än Aftonbladets journalisters empati?
    -Nej, naturligtvis inte, man lever bara i en annan kontext. För problemet är inte Breivik, utan den ständigt ökande underskottet på empati, som i sin yttersta extrem leder den sinnessjuke till skranket och den ”friske” till Östermalm.

    Och vad svarar Jan Helin?
    Ingenting naturligtvis.
    Och om han skulle svara, vad skulle han svara då?
    -Jag delar inte din uppfattning.
    Inte ens den mest öronbedövande och uppenbara argumentation kan rubba på svaret kring frågan ”varför”?

    ”Därför”.

    Och rätta ALDRIG MER någon på chatten Jan Helin. Det räcker och blir över med den brist på empati och det äckel som fyller rättssalen i Norge.
    Det finns bara en väg ut. Ursäkten och den totala reträtten.

  • Vänstern 13.04.2012 13 Comments

    00.00 – Den grundläggande visionen om människans lika värde.

    01.10 – Om frihet, religion, sexuell läggning, handikapp, om allas möjlighet till utbildning och självförverkligande.

    02.20 – gemensam skola, integrationens grundbult.

    02.40 – Vem äger friheten idag? Riskkapitalet, på någons bekostnad.

    03.35 – Finanskrisen, ungdomsarbetslösheten och den förlorade framtidstron.

    06.00- Full sysselsättning och villkoren.

    07.00- Om socialdemokratins förfall

    08.00- V:s politik för full sysselsättning – investeringar. Privat konsumtion mot offentlig investering, t ex bostadsbyggande.

    08.45- Fördelningen, ett mål i sig.

    10.40- Nytänkandet, politikens betydelse för full sysselsättning. EU som verktyg åt arbetsgivarna att utnyttja anställda. Om löndedumping och hänsynslösa arbetsvillkor i högerns politik och hur detta påverkar hela arbetsmarknaden och seriösa företag.

    13.45- Jobba i Sverige med svenska villkor och fast anställning som det normala anställningsförhållandet.

    14.30- EU och storföretagen

    15.15- Socialt protokoll i EU kring arbetsvillkor

    16.15- Om miljön, ekonomisk kris och toppmöten. Inga pengar till miljön, men miljarder euro till banker som orsakat krisen. ”Om klimatet varit en bank, så hade det varit räddat nu”.

    17.30- Valutaunionens katastrof. Finansmarknadens gyllene regel: Vinsterna privatiseras, förlusterna förstatligas.

    19.00- Folkomröstningen om EMU en seger för demokratin i Sverige.

    20.00- Fortsatt egen ekonomisk kontroll, nej till EMU. Asluta euron och drömmen om Europas förenta stater.

    21.00- Det ekonomiska risktagandet, hela grunden till krisen. Vänstern med krav på reglering av finansmarknaden.

    22.00- Det ojämlika samhället. 1% äger 40% av landets tillgångar. Om att investera i hela samhället, långsiktigt och för allas bästa.

    22.40- Om miljön. Sverige som förebild. Om allmänhetens pengar i miljöinvesteringar.

    26.20- Offentlig konsumtion kontra privat.

    27.40- Om feminismen.

    31.00- Riskkapitalbolagen och välfärden.

    32.30- Den offentliga vården.

    33.50- Är vi kunder på en marknad? Om det gemensamma ansvaret.

    35.00- Om hur nöden bygger solidaritet. Hur samhället prioriterar när det gäller.

    37.00- Sammanfattning och slutanförande.

  • Nu läggs förslaget om att det ska bli lättare att hyra ut bostadsrätter. Bl a ska bostadsrättsinnehavaren kunna lägga räntan på hyran.

    1. Bostadsrätterna driver inflationen. Den största kostnaden för en bostadsrätt är bristen på bostäder. Priserna skulle öka ytterligare och driva inflationen.

    2. Det finns massor av stendött icke investerat kapital (inte minst från penningtvätteriet), som skulle köpa upp bostadsrätter för uthyrning.Det är dessa intressen som driver Anders Borg och hans marionett.

    3. Man skulle skapa en enorm irritation i bostadsrättsbeståndet, som sökt boendet för social stabilitet och kontinuitet. (Vilket berättar om att Borg och hans marionett inte vill fortsätta efter 2014, eftersom vi talar kärnväljare. Här ligger det som kallas ”Löfvéns uppgång”.

    4. För det fjärde, skulle hyrorna bli skyhöga och tvinga hyresgästerna att lägga en förmögenhet på att göda ägaren, som i sin tur kan sitta still och betrakta värdeökningen utan det ansvar som tidigare låg på fastighetsägaren i det gamla systemet.

    Citat ur den av svenska folket framvalda regerings förslag (Expressen):

    Bostadsföreningens veto försvinner.

    När det gäller uthyrning av privatägda bostäder ska bostadsrättsinnehavaren få betalt både för driftskostnaden och kapital- och räntekostnader, vilket inte är tillåtet i dag. Hyresnämnden kommer fortfarande kunna pröva om en hyra är skälig, men man kommer inte att kunna överklaga i efterhand, som nu.

    - Den kan bara prövas för framtiden, men man kan inte få bakläxa i efterhand, säger Jan Björklund, FP.

    Den som äger bostaden kommer också att få välja hyresgäster själv och bostadsrättsföreningens veto försvinner. Enligt en beräkning som gjorts av Finansdepartementet kan regeländringarna komma att resultera i runt 20 000 lediga lägenheter för uthyrning.” Slut citat.

    Få betalt för kapital- och räntekostnader?
    Inte kunna pröva hyrans skälighet bakåt?
    Välja hyresgäster själva?

    Kan det sägas bättre? Fyra stycken kraftidioter som systematiskt rensar ut allt vad integration och rättvisa heter och som ständigt öppnar upp nya hål för sina kriminella uppdragsgivare att stoppa pengar i.

    I det politiska lapptäcke som Alliansfascisterna försöker sy ihop för att dölja konsekvenserna av sin fullständigt sinnessjuka politik, försvagar man åter konsumentens ställning och skydd. Friheten är återigen och som alltid ägarens frihet. Samtidigt är deras politiska svar på höga boräntor ”att den enskilde måste bli tuffare när man förhandlar ränta med banken”. Det är inte ens skrattretande längre.

    (I Frankrike hyr paradvåningarnas ägare ut vindsutrymmet till utländska studenter, som betalar våningens hyra. Man betalar för 1,5m X 2,5m vindsutrymme med galvat nät som vägg, en hyra som finansierar ägarens våning på 200m2.)

    Jag har ett annat förslag om bostadsrätter:
    Demontera bostadsrätterna och sätt dom under kommunal förvaltning. Väck bostadskön till liv och fördela boendet. Konfiskera ”Arkelstens vinst” och bestäm bostadsbyggandet i plan efter behov.

    -Det går ju inte!?. Även om det vore det bästa.
    -Men det är just det som Reinfeldt gör. Det är bara det att han inte fattar det själv. Reinfeldt inför åter hyresrätten, men istället för att en fastighetsägare äger ett definierat hus, så kommer de nya fastighetsägarna att äga delar i bostadsrättsbeståndet. Skillnaden från mitt förslag ligger i att Reinfeldts hyror blir mycket högre, bostadsrättspriserna (inflationen) stiger, rättvisan fördelas av enskilda, hyresgästen får sina pengar konfiskerade istället för Sofia Arkelsten, medan ockraren kan fortsätta köpa upp och hyra ut.

    Överhuvudtaget är Anders Borg Sveriges mest överskattade politiker genom tiderna och att hans betyg sätts av nyliberala fascister, som har det privata ägandet som måttstock, är inget som imponerar på något sätt.
    Att Anders Borg t o m är så  fräck att han vill sänka skatten för de som jobbar med riskkapitalbolag, tyder på en alldeles extraordinär brist på politisk begåvning, om nu inte målet är att förlora valet 2014. Då är förslaget genialiskt.

    Vi har nått vägs ände med Alliansens politik, egentligen hade vi det innan dom ens fick chansen att bryta ner samhället.  Korna är snart helt utsålda och mjölken ska köpas tillbaka till ett dyrare pris. Vi har sett det i VARJE privatisering från SJAB (en massiv genomgång av ett extraordinärt privatiseringsfiasko), till upplösningen av Apoteksbolaget. Konkurrensen skulle göra saker billigare och bättre, det blev dyrare och sämre och apotek som inte finner lönsamhet i en enskild produkt håller den inte i lager. Det kallas FRIHET. Kunden kan få uppsöka flera apotek för att få sina mediciner. Anders Borg inbillade sig att farmaceutiska bolag skulle driva apoteken, det blev riskkapitalbolagen, likadant med skola och omsorg. Detta stavas KATASTROF, för både samhälle och ekonomi. Alliansen kallar det frihet och valfrihet.
    Fredrik och Anders  håller på att demontera landet och kravet på nyval måste ställas igår. Själva kommer dom inte att ha det minsta intresse av regeringsmakten 2014. Man kommer att ta sin riksdagspension, börja skriva sina memoarer, skylla det accelererande samhällsdebaclet på dom som tar över samt åka runt på välbetalda seminarier och föreläsa om det dom kan minst. Politik och ekonomi.

    2014 stiger den nye kaptenen ombord på ett förlist fartyg, där de värdfullaste delarna är skänkta till privata intressenter och galärslavarna sitter kvarglömda under däck.
    Sossarna hade tidigare en plan om att säkra samhällsmakten genom Folksam, HSB, ABF, Konsum, om man förlorade valet. Reinfeldt/Borg har nu säkrat det privata ägandets makt genom långt driven avdemokratisering(privatisering) och är säkert både färdiga och nöjda med sitt skitiga hantverk. Man har inget som helst intresse av att styra ett vrak och kommer systematiskt att fasa ut sig själva till valet 2014. Man gör en Persson/Rosengren och fortsätter sin egen privata resa i klassamhällets salonger, tillräckligt högt upp för att slippa skriken från nedre däck.

    Däremot kommer alla att känna skakningen.

    Det tar 70 år för en skog att växa, det tog 10 år att såga ner den med början Persson/Rosengren. Nu tar skalbaggarna det sista. Det krävs ett heroiskt hjältemod och en blandning av nyplantering, gödning och ogräsbekämpning för att få skogen att växa igen.

    Så socialdemokraterna eller moderaterna?

    Så socialdemokraterna eller moderaterna?

    Så socialdemokraterna eller moderaterna?

    Eller kan man ersätta Bildts namn med både Reinfeldt och Löfvén?

    Sanningen är att likheterna mellan Moderaterna och Socialdemokraterna är så stora att man får plats inom samma parti. Man saknar alla politiska ambitioner och ser Sverige som AB Sverige med en tydlig och självklar hackordning. Det politiska bråket handlar huvudsakligen om att slippa bli arbetslös som politiker.

    ”Socialdemokrati” och ”Nya Moderaterna” har förvandlats till varumärken och nivån i den förväntade utvecklingen är att Socialdemokraterna börjar kalla sig ”Nya socialdemokraterna”. Att ”Nya” sen betyder att utsätta Sverige för nyliberalismen och försätta Sverige i 1920-talets Tyskland gör inte ordet fräschare.

    Däremot lever den ideologiska socialdemokratin kvar, för de som är politiskt kunniga och intresserade och som inte bara söker sig till politiken för drömmen om makt, utan som verkligen vill bygga allas samhälle: Jonas Sjöstedt. (Nej länken blev inte fel, den definierar Jonas Sjöstedt genom sin motsats.)

    Den rätta länken finns här: Det SISTA inomparlamentariska hoppet.

  • Tankesmedjan levererar syre VARJE GÅNG till det sugrör som sticker upp ur den politiska och intellektuella massmediasörja som försöker stjäla hoppet från människorna.

    Örnen vilar på uppvinden
    Skannar marken med hänsynslös precision
    Så kryper råttan fram, om än bara lite grann
    Vingarna fälls in, och örnen faller ljudlöst,
    slår, avrättar och lyfter igen
    i samma rörelse.
    Lika självklart som ingenting
    eller allt.

    Rekommendationsbrev och grund för löneförhandling.
    Ola Söderholm kommer oundvikligen att gå hela vägen. I det totala flödet av meningslös radio och TV kan Ola ensam motivera inbetalningen av Radio- och TV-licensen. Skulle hoppets låga någon gång fladdra trött och uppgiven, välj en länk nedan, luta er tillbaka och njut mästarens fulländade penseldrag.
    Emma Knyckare stannar klockan och flödar som honung i hysteriska anfall mot dumheten. Ett ohämmat språkgeni och en glass i öknen.

    Ola Söderholm direkt.

    Juholt är ett flöde.
    Av mig utnämnt till 2000-talets bästa krönika alla kategorier.
    Innehåller bl a uttrycket ”sin notoriske fuckup till pojkvän”, vilket innehållsmässigt och melodisk måste anses tillhöra ett för evigt återkommande citat inom politik, vetenskap och populärpress etc.

    Moralen och moralen.
    En debatt om samhällets skyldigheter.

    Moralen och Carl Bildt.
    Om Nazismens mest grundläggande förutsättning. Anpassningen.

    Thomas Ramberg presenterar sig som en absolut toppkraft inom entertainment.
    Varning för MYCKET starka scener. Drabbades själv av epileptiskt anfall och sov utmattad halva dagen, vaknade upp värkbruten och fägnades en kopp te av min goda hustru, för att strax somna igen för natten. Ha gärna någon vid er sida, eller förbered att telefonsamtal till nära vän. Den värsta politiska slakten i modern politisk historia.

    Emma Knyckare

    En av läkemedelsvärldens mest verksamma antidepressiva mediciner.

    Om sjuksköterskelöner

    Om tjockisar

    Om Lööf, Centerpartiet

    Ny försvarsminister

  • (Som svar i en twitterdiskussion. Använder kvinnolöner, man/kvinna/fackförening, som exempel på solidaritet)

    Solidaritet, förväxlingsbegrepp ”lojalitet” och ”välgörenhet”.

    Exemplet:
    Män och kvinnor är med i samma fackliga organisation. Männen har mer i lön än kvinnorna för motsvarande arbete.
    Solidaritet: Männen avstår av sina löner så att kvinnorna når samma nivå.
    Lojalitet: Männen sympatistrejkar i lojalitet med huvudorganisationens önskemål, för att få upp kvinnornas löner.
    Välgörenhet: Männen behåller sina högre löner, men ger pengar till sina fattigare medsystrar när man tycker detta lämpar sig.

    Solidariteten börjar på individnivå, att vara solidarisk mot sig själv. Solidariteten är alltid dubbel och växer i ömsesidigheten.
    Solidariteten första led är man/kvinna/barn/kamrat. Att hjälpas åt, att ställa upp för varandra.
    Solidariteten omfattar sen det lilla samhället, bygden och fortsätter till regionen, landet, kontinenten och världen.
    Solidaritet behöver inte ”tränas” den finns hos alla. Den enda frågan är hur många man vill att den ska omfatta.

    Den politiska parollen ”ökad jämlikhet” är en strävan att flytta solidariteten från den egna sfären ut i världen. Det är själva rörelsen mot Utopia som avgör ”Vänster” eller ”Höger” i politiken.
    Omvänt är den nyliberala politiken en strävan att flytta solidariteten från världsperspektivet tillbaka till individen. Både högerns och vänsterns slutmål är Utopia.

    Högerns solidaritet säkrar utbildning till de rikas barn. Högerns solidaritet säkrar  snabb och effektiv sjukvård till de rikas barn. Högerns solidaritet säkrar bostäder till de rikas barn. Solidariteten är stark, vänskapskorruptionen, nepotismen, nätverken…solidariteten är allestädes närvarande, MEN den omfattar bara den egna gruppen och syftar mot individperspektivet och kortsiktigt.

    Vänsterns solidaritet syftar bort från individen mot världen. Vänstern bryr sig om Apples produktion i Kina, barnarbete, förtryck, miljö etc. och syftar långsiktigt.

    En solidaritetshandling utifrån ett fackligt perspektiv i meningen att ”kvinnolönerna är lägre”, hade varit att männen avstod lön för jämställdheten och att man sen gjorde gemensam sak och lyfte hela kollektivet. En sådan åtgärd hade löst den ojämlika lönen över en natt, om det nu var ojämlikheten man var ute efter. Men detta kan bara var aktuellt om det finns en solidaritet inom kollektivet. Det fackföreningen gör nu är att använda jämlikhetsargumentet till att låta arbetsgivarna betala. Det har ingenting med solidaritet att göra.

  • Ekonomi 12.04.2012 26 Comments

    Sofia Arkelsten gör en lägenhetsaffär och tjänar inom några månader 600 000:- kronor på något som heter ”Bostadsmarknad”. Hon tillför ingenting av värde själv utan säljer en lägenhet och en brist på lägenheter. Mest betalt får hon för bristen på lägenheter, men det avgörande är att hon inte själv tillför systemet något som helst värde.
    På andra sidan står en köpare som bl a lånar upp 600 000:- för att kunna köpa Sofias lägenhet och brist på lägenheter. 600 000:- som direkt ger Sofia rätt till privat konsumtion motsvarande 600 000:- utan att själv ha tillfört motsvarande värde.

    Ägandet i sig har övergått till banken, som i praktiken blir en slags hyresvärd genom räntan. Dock helt utan förpliktelser.

    Nu kommer frågan:

    Vems är skulden?
    Sofias, som får 600 000:- utan att ha tillfört motsvarande värde?
    Köparen, som tagit lån i banken?

    (Bieffekten är att hela den ekonomiska högerpolitiken går ut på att säkra både Sofias 600 000:- och att pyramidspelet kan fortsätta genom att priset på lägenheten inte faller. Istället för kapital till byggande, får vi konstgjort kapital, som ska upprätthålla vinster utan innehåll, d v s inflation. Den komiska tragedin är att det är just Sofia Arkelsten, moderaternas partisekreterare, som undrar hur Juholt ska finansiera välfärden, när hon själv är skolexemplet på hur den urholkas.)

    Vems är skulden?
    Sofias, som får 600 000:- utan att ha tillfört motsvarande värde?
    Köparens, som tagit lån i banken?

    Svaret är helt avgörande för hur EUs ekonomiska kris ska lösas. Val av svar kommer att förvärra krisen eller lösa den.

    Systemfel?

  • SJAB 11.04.2012 22 Comments

    Det trafikpolitiska beslutet har i första hand lett till ett järnvägskrig  som lägger ansenlig kraft på att skjuta ansvar ifrån sig. Allting är alltid alla andras fel.
    När Jan Forsberg tog över SJAB hade han en tydlig ledningsfilosofi. Han rensade ut det historiska kunnandet på mellanchefsnivå och satte en barriär av outbildade arbetsledare mellan sig och verkligheten. Nivån användes för att ”implementera” sina idéer, vilket nu nått vägs ände. SJ är i många avseenden ett förintat företag. Långsiktigheten byttes ut mot daytrading  och SJAB fick hand om den självbärande trafiken, bl a guldkalven Stockholm/Göteborg/Malmö. De enorma vinsterna från denna trafik förskingrades i bl a en satsning på Danmark och drömmen om att kunna köra SJ ner i Europa. Projektet verkade helt sakna investeringstak och de konkreta lösningarna i Danmark var så amatörmässiga, inklusive uppställningar av fordon, inklusive tillsyn och service, inklusive en fullständigt överdimensionerad personalstyrka, inklusive ett svindyrt kontor och en lokal chef, som satt i meningslösa diskussioner med Bane Danmark etc. Allt detta ser personalen, men ”man har ett jobb”.

    Forsberg maximerade fordonsutnyttjandet. vilket i sin tur eftersatte underhållet, vilket i sin tur skapade ständiga haverier och tågförseningar. Milda vintrar gjorde att han reducerade vinterberedskapen intill vinter 2009, då hela projektet definitivt havererade. Samtidigt reducerar han utbildningarna för personalen och startar uttagning på Wallmans av timanställd ombordpersonal, vars utbildning i huvudsak består i att be om ursäkt och bjuda på kaffe. Lokföraren görs till ensam ”ombordansvarig” och det felsökningsarbete som tidigare löstes i samarbete, blir ett ensamarbete för lokföraren. Tågmästaren ställs i bistron och blir servitör, med tillhörande lönestagnation. Allt i syfte att vinstmaximera över dagen.
    Vinsterna var i hög grad ett resultat av de statliga investeringarna som redan gjorts och det överskott som Forsberg levererade och hyllades för, var inget annat än en långsiktig urlakning av företaget.

    Och naturligtvis märkte den äldre personalen hur företaget höll på att sköljas ut med badvattnet, men lojalitetsorganisationen fungerade. Arbetsledarna var den nivå som erbjöds personalen och där stannar sanningarna effektivt. Jag då, med mer tid i företaget än hela SJABs ledning tillsammans och med en lång facklig bakgrund, tröttnar och efter att ha fått reda på att man tillsatt en civilingenjör som högste chef för driften, så börjar jag ta upp problemen direkt med honom. Jag lyfter helt enkelt upp soporna rakt på de ansvarigas bord och möts av TYSTNAD. En och annan i ledningsgarnityret råkar svara, men strax märker jag hur ledningen fattar ett generellt beslut om att inte svara an överhuvudtaget. Jag blir t o m tagen ur säkerhetstjänst, enligt Sovjetisk modell och blir kallad till Aktiv arbetsmedicin för liten sinnesundersökning. Psykiatern är inget annat än en politruk, som på uppdrag av SJ tydliggör lämpligheten av att inte skriva mer till SJABs ledning, att hålla truten och helt enkelt bara göra det jag har betalt för: Att köra tåg.
    Själv ser jag SJABs ledning som de två B52:orna över Hiroshima och Nagasaki och har inga som helst planer på att inte berätta för piloterna om konsekvenserna av deras bombningar. Soporna ska inte stanna i någon lokal skrubb, utan Jan Forsbergs skrivbord ska helt enkelt få sin del av den kontaminering han spred i företaget. Att han skulle få sitta i sin skyddade värld var naturligtvis helt uteslutet. Men SJAB fortsätter att inte svara. Kollegerna positionerar sig och skiter mer och mer i allt annat än att bara köra tåget. Hela företaget drabbas av tunnelseende och anpassningen till ledaren skapar slutligen den stagnation, som nu lett fram till Forsbergs förnedrande avsked. Vi har fått vårt eget Nord-Korea i miniatyr. Precis samma idéer om den ofelbare ledaren och precis samma ambition att skapa tystnad och hyllning.

    Sommaren 2009 förtydligar jag kritiken mot Jan Forsberg internt under en månad. Jag generar ingen, utan vill ha en saklig dialog. En månad senare tas jag ur säkerhetstjänst. Den 22 december lämnas besked om att SJ har för avsikt att avskeda mig. Forsberg fattar beslutet och skickar ner en spoling som varit i företaget i drygt ett år verkställer beslutet tillsammans med personalchefen vars enda talang är att anpassa sig till den som för tillfälligt sitter som SJs VD. (Den absolut värsta sorten och samma personaldirektör som vägrar ta tillbaka tidigare SJ-anställda städare, som man slängt ut till entreprenadföretag, som nu gått i konkurs.)

    ”Fackföreningen” i meningen SEKO/ST sitter i SJABs styrelse tar Forsbergs parti. Medlemmar generellt ”gör sitt” och överlever (jmfr. vilken diktatur som helst, folk vill vara ifred och överleva). Normalt kan man inte formulera sig och i synnerhet inte i skrift. Jag kan det. Jag var dessutom den högst utbildade i Malmö inklusive alla, med en socionomutbildning i botten (vilket är en annan historia.)

    Jag var det ultimata hotet mot Jan Forsbergs fullständigt förvirrade ledarskap. Egentligen skulle man statuerat ett exempel med en annan lokförare i Stockholm, som utsattes för samma prövning, man ansåg uppenbarligen att jag var ett större hot mot Jan Forsbergs förvirrade världsbild.

    Min fackförening, som självklart lämnat både LO-kollektivet och TCO efter pensionsförräderiet, saknar huvudavtal och är inte heller representerade i AD. Utöver domstolens anpassning till företagens vilja, så hade man ett dubbelt motiv att ta ställning, eftersom vår fackförening SLFF var ett hot mot kontrollen av det samlade kollektivet. Jag insåg redan när jag steg in i domstolen att förhandlingen var förlorad. Det fanns inget som helst intresse av att sätta sig in i frågan och man var helt upptagna av den hånfulla och irriterade formen för kritiken, som var ett självklart resultat av att man inte svarade an på kritiken. Det rimliga hade varit en fysisk palatsrevolution a la Libyen, men en mätt och passiviserad lokförarklass riskerar ingenting bara för att en järnvägstrafik ska fungera. Man sitter gladeligen och kör 10 resande mellan Odense-Köpenhamn, fullt medvetna om att det går 50 000:- back om dagen utan att reagera. Man är glad att man har ett jobb och man tycker inte att det är deras sak att det sitter en samling kraftidioter i ledningen som vill slänga ut pengar på det.

    Jag var och är av ett helt annat skrot och korn. Jag vill ha meningsfullhet på alla nivåer från den personliga tillfredsställelsen av att faktiskt göra nytta, till företagets utveckling och framtidstro till en god samhällsutveckling och inte minst ett bra miljöarbete. (Bara tanken på att ett företag som kör 10 resande i X2000 sätt med 4 personal kan få kalla sig miljöcertifierat kan göra en rasande.)

    Jag avskedades den 19 februiari 2010. Första vinterdebaclet var 6 månader efter det jag kritiserade företaget första gången. Chefen som skrev under mitt avsked slutade månaden efter och hade då kostat företaget minst 25 miljoner. I september 2010 startar Jan Forsberg något som han kallar ”Återtåget”. SJAB är då så skadat att det krävs full back på det sjunkande skeppet. Man håller ett frälsningsmöte, som är bland det mest groteska och mest historielösa jag sett. Man lägger t o m ut en filmad version på nätet på sin hemsida som jag naturligtvis laddar ner. Helt aningslöst, lägger man sin okunnighet rakt ut som ett öppet sår. Det var i nivå med Annie Lööfs utspel om sänkta ungdomslöner, man försöker inte ens dölja sin oduglighet, för man förstår den inte.

    14 månader tog AD på sig för att spela upp sitt politiska skådespel. Min egen advokat träffade jag i 4 timmar och debiterade 200 000:- i ett försvar, där han försvarade allt annat än min rätt att kritisera företaget. Han lämnade t o m ut mitt eget sammanfattade arbetsmaterial till AD, som sen användes av Almegas advokat, som läste innantill. Mina egna kommentarer togs inte upp överhuvudtaget. SJABs systematiska tystnad passerades utan ett ord.
    När jag förstod hur politiserad AD var och att förlusten redan uppstod när jag valde AD istället för Tingsrätten, tog jag kontakt med A-kassan, som meddelade att man måste ha jobbat 6 månader de senaste 12, vilket effektivt undanröjts av AD. Jag hade ingen aning om detta efter 29 år som verksam lokförare, överklagade med hänvisning till att ingen kan vara avskedad förrän dom fallit i AD, men fick nej igen. Detta borde vara unikt i en rättsstat att något vinner laga kraft innan saken är avgjord i domstol. Jag drog t o m parallellen med dagisföretag som missköter sig, som förlorar verksamheten, men där kommunen måste fortsätta betala fram tills dom fallit om att kommunens beslut om indragning var korrekt.
    Jag hade t o m fått behålla min A-kassa om jag begått ett brott och suttit av ett fängelsestraff. Jag hade helt enkelt tjänat mer på att slå ihjäl Jan Forsberg och suttit av ett fängelsestraff, än att välja AD, så sjukt är samhället.

    Om man nu betänker att jag lagt ner 29 år av mitt liv som lokförare, utan anmärkning (tvärtom har jag ett antal goda omdömen), engagerar mig i verksamheten för att få den att fungera, så är betalningen:

    1. Förlorat jobb och lön, deklarerad inkomst för 2011: 750:-
    2. Förlorad tjänstepension 5 år och 1,5 miljon
    3. Förlorad A-kassa
    4. Förlorar pensionsrätter i ålderspensionen
    5. Tappar ett helt livs besparingar och måste eventuellt sälja allt
    6. Slutar sannolikt som fattigpensionär
    Hittills har staten/SJAB/ eller vem som nu ska belastas, en skuld till mig på ca 4 miljoner kronor, inklusive den förlorade avtalspensionen.

    Betalningen för att jag engagerade mig i de frågor, som egentligen är hela grunden till att Jan Forsberg kastas ut med huvudet före, är en förnedring som gjort att jag helt tappat både tro och intresse för rättsstaten. Jag ska sitta och behöva läsa om politiska fångar i Etiopien, jag ska behöva lyssna på ojämlika löner, jag ska lida med ungdomsarbetslösheten eller att riskkapitalbolagens dränering av välfärden besvaras med jantelagen.

    Jag funderar på extremismens uppkomst och den är ganska tydlig i segregationens Sverige och i det sociala och ekonomiska arvet. Det är inte speciellt svårt att se hur begåvningar och talanger ur underklass och i synnerhet bland invandrare, tar sig andra vägar än det svenska etablissemanget.
    Själv har jag nått en punkt då jag ser utvecklingen som ett rullande ostoppbart eldklot. Där ser jag också hur du och Gudrun sitter i salongen i akademisk bekvämlighet och ekonomiskt oberoende och diskuterar frågor som alla i lokalen är överens om. För mig tenderar allt till ett groteskt skådespel, där den som tidigt förstod SJABs utveckling deklarerar 750:-, medan idioten som körde företaget i botten kvitterar ut 15 miljoner i avgångsvederlag och flocken runt honom tillfälligt tittar ner, för att känna in hur man ska anpassa sig och sin verklighetsuppfattning till nästa VD.

    Alltfler av de som trodde att arbetslösheten berodde på att folk var lata, står nu i soppkökets kö. Alliansen förstår inte att det är efterfrågan och inte skatteavdragen som skapar jobben. Situationen med extrem rikedom och extrem arbetslöshet och fattigdom liknar alltmer 20-talets Tyskland. Jag varnar inte för förintelsen, utan det som ledde fram till förintelsen, på samma sätt som jag varnade SJAB för vart Jan Forsbergs vanstyre var på väg.

    Ingen lyssnar i tid. Utvecklingen drivs inte av rationella argument. Vi måste ha en härdsmälta för att förstå att vi inte kan använda kärnkraft, vi exporterar vårt slitage till kommande generationer. Själv är jag 58 år och vet inte hur mycket jag vill ta i längre. Det är väl mest för de närmaste som jag asar vidare, samtidigt som jag skulle vilja lämna över något bra till kommande generationer. Men jag ser bara hur medborgarnas medvetenhet hela tiden drivs mot egen kortsiktig utdelning, utan hänsyn.

    Om det är ”synd om mig”. Nej.
    Det är synd om människorna och för mig är frågan just nu om hur lång tid det tar innan de utomparlamentariska problemlösarna har tagit över och om det blir höger- eller vänsterextremismen som tar ledningen. Just nu leder fascisterna överlägset, där Alliansen är det inomparlamentariska alternativet och där de politiska besluten värnar individens rätt att bli rik på andras bekostnad.

    Miljöpartiet har fokuserat ödesfrågan och ska ha kredit för det, men det är Jonas Sjöstedt som är det sista inomparlamentariska hoppet. Löfven tillhör dem som är för kärnkraft när allt fungerar, men som är mot vid härdsmälta (om den uppstår i Sverige). Gudruns Fi har på något sätt vuxit ur sig själv och är mer en föreläsningsinstitution för patriarkala maktstrukturer och kvinnors svårigheter i karriären (grov sammanfattning). Både miljö och feminism har sin plats, men det krävs en grundläggande inkludering som kräver en ideologisk grundhållning om människovärdet och synen på allas lika värde (t ex mitt värde, där jag utifrån en lägre position i systemet besitter ett kunnande som helt saknas i det övre). Snuttifiering som ”barnfattigdom”, ”ungdomsarbetslöshet”, ”kvinnoförtryck” etc. tappar bort systemets betydelse för strukturerna. Vad ska t ex jag tycka om ”ungdomsarbetslöshet”? Jag sitter här med en bortkastad kompetens och skulle utan vidare kunna ta ett uppdrag kring Greklands statsskuld och den ekonomiska krisen. Men jag mockar till mina hästar, går skogspromenader och har slutat med socker i kaffet.

    Jag måste t o m betala full A-kassa, eftersom jag inte ar arbetslös i meningen ”stå till arbetsförmedlingens förfogande”. Jag är inte ens arbetslös, men betalar ändå full avgift om det någon gång skulle lösa sig med samhällets övergrepp.
    Komedin är därmed fullbordad och jag tar min kölapp till soppköket, eller gör något annat efter 29 år som en idiot i en lokförarhytt.

    Så är det Maria, oavsett vad andra säger.

    Om jag är bitter?.
    Jag är ursinnig.

    Om jag har täckning för det jag skriver?
    Ja, 100-tals sidor med konkreta exempel, som är så groteska att ingen tror det är sant.

    Om jag ska skriva en bok?
    Nej, det finns inget intresse av att fördjupa sig och skulle man fördjupa sig, finns det inget intresse av att engagera sig. Enda boken att skriva skulle i så fall vara i deckarformatet där den Forsbergska miljön av makt och intriger är en outsinlig källa till dramatik och vämjelse.

    Däremot kommer jag att framkalla bilderna i bloggformat efterhand som jag känner mig motiverad och speciellt inspirerande är det nu när den nye ordföranden Jan Sundling så tydligt har kommit till insikt om den felande länken. Jag hoppas han får bättre betalt än vad jag fick. Att gå ut öppet med avskedet, istället för skitsnacket om ”ett gott arbete”, där Forsberg går efter ”en spännande tid där han flyttat fram företagets positioner”, så talas det klartext. Det i sig är hoppingivande. Det är inte snack om någonting annat än att Jan Forsberg ska ihågkommas som den som körde SJAB i botten. Och renoveringsarbetet kommer att bli omfattande, om det överhuvudtaget går. Frågan är om inte DB ska ta över, så att trafiken får ett europeiskt perspektiv, med europeiska standardiseringar, istället för SJABs lokaltågssatsningar i miljardklassen. Eller som DBs chef uttryckte det i samband med diskussioner om att samarbeta med SJAB. ” Företag ska göra det man är bra på, vi kör tågen så kan SJ sköta biljettförsäljningen.”

    Nu är Jan Forsberg avskedad men till skillnad från normala chefsavrättningar, så brukar det lindas in i skonsamma kommentarer som ”det har varit en intressant tid”, ”vi tackar Jan…”. Men det är det inte och mig veterligen har ingen tidigare avskedats med den öppna och tveklösa inkompetensförklaringen som Forsberg fick i avskedsgåva. Och han är avskedad på exakt samma kritik som jag framfört sen han började montera ner SJAB. Min ersättning för att ligga före i kritiken, för att förstå det ingen annan förstod eller åtminstone inte vågade framföra är 0:- i inkomst. Efter 29 år med ett statligt pensionsavtal förlorar jag minst 3 miljoner och sannolikt allt jag har byggt upp under en livstid. Jag får inte ens den A-kassa jag betalt in till i 29 år.

    Vad har du Maria Wetterstrand? Vad har du i pension från riksdagen? Och vad gjorde du Maria Wetterstrand för att förhindra ett helt järnvägsbolags ödeläggelse, det bolag som skulle utgöra en ryggrad i den ”klimatsmarta” omställningen?

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu