1. Arbetsgivarna leder och fördelar arbetet

2. Arbetsgivaren har tolkningsföreträde

Nu vill

3. Arbetsgivaren själv utse de fackliga företrädarna.

Bloggproffs låga tillförlitlighet och obefintliga support tvingar mig att flytta bloggen.

Den kommer istället på

mellanraderna.nu

http://www.dn.se/nyheter/politik/v-infor-obligatorisk-partiskatt

Thorvaldsson har 90 000:- i månadslön.

Thorvaldsson: ”Det är ingen hög lön, men det är ingen låg lön heller, det är en tydlig lön”.

(Man har nämligen kommit på Vanja med att ha så mycket extra för styrelseuppdrag att hon hade en otydlig lön. Därför var det bättre med en tydlig lön. Thorvaldssons lön är tydlig. Övertydlig.)

90 000:- i månaden innebär ett rejält överskott varje månad. Detta överskott kommer inte Thorvaldsson att kunna göra av med utan måste investera. När sen Thorvaldsson en gång dör, så har det byggts upp ett stort överskott som hans barn tar över och kan använda för att begära ut arbete från de arbetare som Thorvaldsson företräder.

I de investerade företagen förutsätter Thorvaldsson att det uppstår vinst. Denna vinst sitter på ena sidan i förhandlingen och på andra sidan sitter Thorvaldsson själv och ska förhandla upp arbetarnas villkor. Skulle Thorvaldsson t ex lyckas höja arbetarnas löner, så blir det på vinstens bekostnad. D v s han gör våld på sin egen förmögenhet och ytterst det arv han tänker efterlämna till sina barn, som i sin tur ska använda pengarna för att leva på mina ungar. Detta kallas ideologi.

Thorvaldsson måste ha någon slags idé om varför han ska 4 ggr mer än de han företräder.
Jag förstår inte den idén.

Jonas Sjöstedt har 55 000:- i månadslön. Det är max vad man får ha i Vänsterpartiet.
”Vi tycker det är rimligt”.
Jag tänker då på fondval:
”Ska du tvunget fondspara så välj den med lägst förvaltningskostnader.”

”Ska du tvunget rösta, välj den med anständigast lön”

”Ska du tvunget vara med i facket …” Nej, det gick inte där. Där finns ingen anständighet.

Lööf har 151 000:- i månaden. Hon kallar det ”karriärslön”.
Slår man upp ordet så får man svaret: ”Inga synonymer hittades för din sökning. Kanske har du stavat fel?” Det är helt enkelt ett nytt ord som Lööf har hittat på.

Slår man sen på ”ungdomslön” så får man samma svar: ”Inga synonymer hittades för din sökning. Kanske har du stavat fel?”

90 000:- i månaden är en mycket hög lön.

Vill man sen se om lön och kompetens har något samband och sätter Sjöstedt – Thorvaldsson – Lööf på en skala, så finner man att korrelationen är upp och ner, bak och fram, hur man nu väljer att se det. Då finner man tre storheter:

Sjöstedt/produktiv för 55 000:- i månaden.

Thorvalsson/improduktiv för 90 000:- i månaden.

Lööf/kontraproduktiv för 151 000:- i månaden.
(Lööf lämnar politiska förslag som bygger på fel antaganden, förskingrar skattemedel genom att låta staten betala Centerpartiets mat och dryck samt dränerar Centerpartiet på medlemmar. Det är så jag menar med kontraproduktiv.)

90 000:- i månaden är en väldigt hög lön och förstår man inte det, är det tveksamt om man ska sitta som LOs ordförande. Åtminstone borde han inte ha några medlemmar.

Eftersom jag är åsiktsblockerad på Aftonbladet, så måste jag skriva mina synpunkter här. Det finns många som är åsiktsblockerade i Syrien också, men dom har åtminstone tagit upp striden.

http://www.aftonbladet.se/ledare/article15253057.ab?utm_source=dlvr.it&utm_medium=twitter

Alf Verner ·  Toppkommentator

”Den stora massan” har gjort sitt val:
Man har positionerat sig utifrån rådande förutsättningar. Inte ens Karin har någon annan uppfattning än att Saudiarabien är en diktatur, men hennes ROLL (exportpolitiska hänsynstaganden) kräver att hon förhåller sig diplomatiskt korrekt. Problemet och den gordiska knuten är att ”den stora massan” aldrig någonsin tar ett förpliktigande ställningstagande. ”Statsa på dig själv”, ”Man lever bara en gång”, ”Vem vet vad som händer imorgon”, ”bry dig inte, du kan ändå inte påverka något” etc. t o m Carpe Diem, ingår i odlingslotten och psykologin har fått en egen genre: Kognitiv psykologi: ”Välj dina strider”. Vem bryr sig om gårdagen och imorgon är du död, lev NU.
Att jämföra med indianernas: ”Vi lånar vår tid av våra barn”.

Fascismen är inget annat än att vi suddas ut som självständigt aktiva

och tänkande individer och möts som ”rolller”. T o m Karin är låst av sin roll och systemet flyter som en pråm mot vattenfallet.
Nyckeln är att komma åt systemfelen, nyckeln är att ALLA ser sin roll, som i grunden är den som förgör. Vad skulle t ex Hans-Christian Rausing med alla sina miljarder? För att leva äktenskap med en fru i förruttnelse? Även han förgörs av förväntningen i rollen. Han hade garanterat mått mycket bättre i ett jämlikare samhälle, som inte byggde på rovdrift både av den producerande medellöse arbetaren och den till fantasi stenrike Rausingsonen.

Det finns ingen anledning att tjäna 150 000:- i månaden. Ingen behöver dessa pengar och ytterst få tillför värden som motsvarar 150 000:- i månaden. Det enda som händer är att man säkrar upp att deras barn kan utkräva arbete av den fattiges barn. 150 000:- i månaden, eller 90 000:- i månaden, som LO:s pajas har i lön saknar den ideologiska grund som krävs för att bygga ett ansvarstagande ledarskap. 90 000:- i månaden betalar bara lojaliteten mot klass- och arvssamhället.

Ska ni tvunget välja fonder – välj den med minst avgift.
Ska ni välja parti – Välj det parti där ledaren är minst betald.

Jonas Sjöstedt har 55 000:- brutto i månaden. (Reinfeldts informationssekreterare har 60 000:- i månaden)
Räcker det?
Naturligtvis.
Vem lever inte furstligt på 55 000:- i månaden – 27 500:- efter skatt.

”Den stora massan” är helt med på detta resonemang, men man bryr sig inte. Man tycker t o m att det är bra att Sverige säljer vapen, hur många som helst, bara det ger intäkter. ”Säljer inte vi, så säljer någon annan”.

Vi har århundrades bluff med glödlampskartellen, som beslutade att forska fram en lampa med max 1000 timmars brinntid. Vad gjorde den dumme djävla arbetaren när det protesterades? Jo, han STÖDDE kartellens ambitioner, därför att det innebar att han fick behålla sitt jobb. Rollen som anställde avgjorde arbetarens ställningstagande. Det var liksom aldrig något snack om att istället fördela den välfärd som hade uppstått av en längre brinntid. Man kunde gått ner i arbetstid t ex. Vi har länge befunnit oss i detta evighetsproblem och vi har kommit fram till att Hans-Christian ska få köpa knark, bo med tjänstefolk i centrala London och leva med sin ruttnade fru och att A-kassan inte ska gälla som en försäkring, utan att fattigdomen är ett politiskt verktyg/incitament för att folk ska söka jobb.

Och inte ens Karin Enström är en egen tänkande individ. Hon är en roll och svarar utifrån en roll och det är väl inte förrän fabrikör Höglund blir för påträngande som det börjar hända saker.

Och vad gör då indignationsjournalisten Eva Franchell?
Jo, hon skriver det som Karin Enström hade skrivit, om Karin Enström hade varit indignationsjournalist på Aftonbladet.
Och vad hade Eva Franchell sagt om Saudi….

Jag sätter mig tillrätta. Egentligen borde jag inte det, men det är väl någon slags masochism. Frun försöker, lättar upp trycket med lite parallellt Ramble-spelande, men orkar inte med anspänningen, utan lämnar rummet.

Jag vet att dom kommer att plåga mig i 60 minuter dom satarna och ändå måste jag vara med i deras självuppoffrande lidande. Medvetet går dom in och tar stryk. Utan ett ord, man bara kämpar, svettas, fular när man kan och tar och ger, utan en min. Där finns inget gnäll, det bara smäller på och adrenalinpumparna går för fullt.

Och där sitter jag och vill inte bli störd. Varje ord, varje kommentar från vardagen avsnäses bestämt. –Det brinner. –TYST, jag ser på handboll.

Och alla är där, den brutale på linjen, den geniale playmakern, arbetargrabben som har lägst lägstanivå och högst högstanivå, uppstämplad av tatueringar och dåligt självförtroende, vänds plötsligt allt till sin motsats och han spelar ryggradshandboll. Ljuset står stilla, luften står stilla, jägaren vidgar sina näsborrar och närmre sitt ursprung kommer han inte. Han spelar i trans, hela laget går för fullt och jag dras in och spelar med.

Felaktigt domslut. Alla domslut är felaktiga. Sluta. Alla vet det, även domarna, men när slutsignalen har gått så har det gått jämt upp. Skit i det. Plågas, gå vidare, framåt, framåt. Upp ur skyttegravarna, full attack och rusa hem ännu snabbare. Stöt, tryck fula, lås, virra på huvudet, framåt.

Så möts dom i straffen. Man mot man, men bara en hjälte. Och generalerna kallar, ger order och leder nya attacker. Man tappar fyra bollar, men maler ändå på. Missarna glöms innan dom är gjorda. Det är ett team, ett lag, en armé i krig och det finns bara utrymme för en segrare. Inte ett gnäll, inte en negativ tanke, inte ett klander, bara hänsynslös moral, en för alla, alla för en. Ingen är sämst, alla är bäst. Och vi ser det, tro inget annat. Vi känner det och vi älskar våra hjältar i med- och motgång. Tro inget annat.

Så möter man Dansken, den oövervinnlige. Det är inte längre seger som står på spel. Det är hela nationens (och framförallt skåningarnas) självaktning som står på spel. Lillebror har varit för tuff och ska besegras under förnedrande former. Det ska inte råda något som helst tvivel om vem som är storebror. När matchen är slut lyser tomheten i danskarnas ögon. Detta var inte möjligt. Sorg, ilska, förtvivlan blandas till en oändlig sorg. Dansken vill inte finnas längre. Han vill vara mer än död, detta OS som tillhörde dom. Detta svenska skämtlag som bara skulle avverkas. Det blev inte så. Svensken återtar sin position som Nordmännens oinskränkta härskare och dansken fick packa sina väskor och åka hem för tröst. Och efter matchen går svensken ut med högburet huvud, verkstäderna går för fullt, poeterna skaldar och bagaren sjunger.

Det är handboll.

Bonushistoria om 1900-talets främste handbollsspelare och djupt begåvade Magnus Wislander.

Ett TV-team hade specialbevakat honom under en match. Man avslöjade varje tröjdragning, varje armbåge, varje hand i ansiktet, vilken fruktansvärd plåga det var för den stackars linjespringaren att ställas mot Wislander. Undantagsvis upptäckte domaren övergreppen och visade 2 minuter.

Herr Wislander lyfte då sina axlar i öronhöjd, slog ut med händerna, tittade på domaren med rådjursögon och undrade vad han, jordklotets oskyldigaste människa nu hade gjort för förfärligt som i så fall absolut inte hade varit hans avsikt. Domaren frös till is och pekade mot bänken och ingen var mer ledsen än Wislander.

Journalisten visade Wislander sina klipp från linjevåldet, som hela jordklotet kunde förstå och ställde, förmodligen, världens bästa idrottsfråga:

-Du ser nu här vilka regelbrott du begår. (Tystnad) Men det är inte det jag undrar över. Jag undrar hur kan du se så oskyldig  ut när du får 2 minuter?

Och här kommer svaret, som gör Wislander till den störste genom alla tider:

-Det är för att jag ÄR oskyldig.

Detta är handboll.

Och ALDRIG har herr majestätet konungen av Sverige sammanfattat sin roll bättre, eller beskrivet sitt land bättre än på denna ögonblicksbild. Ingen marknadsföring i världen kan konkurrera med denna enkla bild, som borde heta: ”Allt är förlåtet”.

Read more…

1. Aftonbladet gör det igen…tar på sig nyliberalismens glasögon och skjuter en ekonom framför sig.

   Min refuserade kommentar:

   ”Det var fan ta mig det dummaste jag läst. Att räkna inflatión som en generell sanning, där bostadsinflationen kompenseras av slavarbete i Asien, är det bara idioter som gör. Vi har en mycket större inflation än den officiella siffran och är…

   helt i händerna på en prisstegring från t ex Kina, som måste komma förr eller senare. Diskussionen som behövs är inte från en samling debila ekonomer, utan från ideologerna. Vilka jobb behövs? Vilka jobb är viktiga fäör människan och samhället? Behöver t ex varje radiokanal ha sin egen väderrapport, som man dessutom följer upp på sin hemsida? Hade det inte varit bättre att låta SMHI sköta det, d v s Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, som från början hette Statens…
   För vi har väl bara ett väder?

   Eller ingår det också i det nyliberala frihetsbegreppet – att välja vilket väder man vill ha?

   (Jag väntar på att Aftonbladets ledarsida ska stödja även den idén).
   Ekonomer ska generellt hålla käften och göra som dom blir tillsagda och det faktum att någon vill att det privatägda och styrda Fed skulle värva Svenssom, är en varningsklocka och en bekräftelse på att han är helt ute och cyklar.”

   Visa mer

   

   Riksbanken sviker 40 000 arbetslösa

   www.aftonbladet.se

   11 augusti 2012 Jobb

Alla borde ha en spargris.
Medan arbetaren stänger av sin väckarklocka 06.30, tar en kopp kaffe
till morgontidningen som han sagt upp, men läser på nätet, tar sin
unikabox, sätter sig på bussen som han delar med tysta sammanbitna i
samma situation, stämplar in sitt kort och upprepar gårdagen, utan att
reflektera över annat än hur han ska få ihop det och att det var
fantastiskt att Sverige tvättade Danmark i handboll, så flödar
arrogansen, fettet rinner i mungiporna, haklappen vilar på de stinna
bukarna, svetten lackar när hjärtat måste driva de övergödda
kropparna, stämningen är hög och glasen höjs över enfaldens muntra
skara, ivrigt ledd av den unga framgångskvinnan, autoretorikern, som
inte har en siffra rätt, inte en tanke rätt och som definitivt saknar
all kontakt med någon annan verklighet än sin egen.
Med förtroende för makten, att makten sköter besluten, att makten är
återhållsam, respektfull och gör vad den kan för att även han ska ha
det bra, tar han så bussen hem, bara för att våldföras av tidningarnas
rubriker.
Han tittar bort. Så ofta fylls löpsedlarna, att han tittar bort och
tänker att ”dom är likadana allihop”.
Undrar om Sverige tar Ungern i semifinalen?

Och i centrum drar ungdomsgängen runt. Fotbollshuliganerna ställer
sina arméer mot varandra, likleveranserna från gänguppgörelserna tas
emot med en gäspning, gatstenar bryts upp, bankfönster krossas,
”massiva skogsområden” stängs av ”i jakten på rånarna”, i källaren
till restaurangen bor den illegale invandraren utan lön och
rättigheter, men med ett smeknamn, allt fler tror att allemansrätt är
något man äter och lilla Annie betalar av på sin lägenhet, som hon
lärde sig att man skulle göra av sin mor när hon slog sönder den där
spargrisen på campingen när hon ”var liten” för att kunna köpa ”den
där glassen”.
Alla borde ha en spargris. Tycker Annie.

Relaterade artiklar.

http://alfverner.bloggproffs.se/2012/03/22/forlat-detta-maste-goras/